Något annat som känns levande är spelvärlden. Den är fylld med människor, inte helt olikt vad man har fått se i Hitman-spelen. För det mesta vandrar man runt en större plats där man måste lösa diverse saker för att lyckas ta sig in i något speciellt rum eller hitta en specifik person. Spelet blandar korridorsaction med Hitman-liknande manipulation av omvärlden samt kryddar det hela med en skvätt ganska medelmåttig bilkörning då och då. Som spelare har du ofta en hel del olika val du kan göra för att lyckas med ditt uppdrag, dock är det något mer linjärt än de helt öppna sandlådorna som Hitman-spelen har. För min del passade detta mer fokuserade upplägg perfekt, då jag nått en viss ålder i spellivet där jag gärna slipper gå vilse i enorma sandlådor då jag lätt tappar tråden där numera.För det mesta smyger man runt dessa banor och man försöker helt enkelt att inte bli alltför upptäckt. När smygandet går åt skogen kan man ibland bluffa sig ur situationer genom att ljuga ihop något bra så man kan komma förbi ändå. När inte det funkar får man ta till nävarna men det sympatiska här för folk som vill smyga så mycket som möjligt är att det ofta endast är fienderna i närheten som blir uppmärksammade av att du är någonstans du inte bör vara medan resterande vakter håller sig på plats. En grej som jag fann lite märkligt var att man inte kan flytta eller gömma medvetslösa kroppar vilket gör att de ofta upptäcks av patrullerande vakter eller civila. Bond har så klart också en arsenal av prylar som hjälper honom ta sig förbi jobbiga säkerhetsvakter som råkar stå just där man vill in.



När det är dags för lite mer action kan Bond slåss med nävarna och spelet blir då en enklare brawler. Fightingen här känns inte så Arkham-tight som man kanske hoppades på men det fyller sin funktion. Skjutandet känns bättre men förvänta dig inte bäst-i-klassen-skjutande heller. Skjutscenerna uppmanar dock en hel del till improvisation då det ofta finns massvis med olika föremål i spelvärlden som du kan skjuta på för att göra livet jobbigare för dina motståndare. Vapnen har sällan mycket ammunition i sig heller så man byter konstant vapen, vilket gör att striderna ofta blir ett tillfredsställande kaos även om fiendernas AI inte alltid är så imponerande.



En sak som inte var så imponerande var dock spelets laddningstider. Det händer ju att man misslyckas och då måste ladda om senare checkpoint, laddningstiden där (jag spelade på en PlayStation 5) kändes lite lång för dagens moderna samhälle och ofta var checkpointen precis innan någon liten dialog som då la på 5 extra sekunder vilket ju var störigt i de sektionerna där man hade problem eller försökte lösa något utan att bli sedd.När man väl spelat igenom spelet finns det dock inte alltför stor anledning att gå tillbaka till de olika banorna om man nu inte verkligen vill hitta varenda liten grej. Det finns ett spelläge där man kan ta sig an olika utmaningar och IO Interactive har sagt att de kommer fylla det med olika utmaningar framöver. Dock är jag inte direkt en sådan person som finner allt för mycket nöje i det men vill man jaga snabba tider så har man ju det att roa sig med när eftertexterna har rullat. Summan av kardemumman är dock att jag var helnöjd med spelet efter de cirka 16 timmarna det tog mig att köra genom spelet och nu sitter jag mest och väntar spänt på en uppföljare.